Det blev en relativt sen start på tävlingssäsongen med en kvartsmara i Säter den 4/5. En trevlig resa med fem representanter från klubben vilka sprang halv -eller kvarts mara. Väldigt bekvämt med boende på Säters stadshotell, mycket nära både start och mål. Soligt, varmt och fint väder både när vi kom på fredagskvällen och på lördagen under tävlingen.
Sol och värme kom att bli kännetecknande för en rad lopp. Helgen efter, söndag den 12/5, sprang jag en mara i Leiden i Holland. En fin bansträckning, mestadels på cykelvägar, platt, lättlöpt och vackert ut på landsbygden. Dock väldigt varmt, helmaran startade kl. 10.00 och genomfördes som tänkt liksom halvmaran och ett 5 km lopp. Sist på programmet stod start för ett 10 km lopp. Detta fick, med kort varsel, ställas in på grund av värmen, vilket aldrig tidigare hänt enligt arrangörerna. Många blev tvungna att bryta och jag hade tur som tog mig i mål utan problem. Har dock aldrig druckit så mycket sportdryck och vatten under ett lopp! Blev många pauser, nästan som intervaller sista milen.
Leiden är en fantastiskt gemytlig stad med väldigt mycket cykel och båttrafik. Vi fick verkligen njuta av härliga sommardagar trots att loppet blev kämpigt i värmen.
Nästa lopp, tre veckor senare, blev även det en varm och solig mara, Stockholm maraton, lördagen den 1/6. Det kändes lite lättare än i Leiden, temperatur var lite lägre, det fanns mer skugga och jag hade blivit mer van vid värmen. Tiderna blev i stort sett lika. Stockholm maraton slog rekord i antal deltagare och det märktes framför allt vid starten då det var riktig trängsel. Av de lopp jag sprungit tillhör definitivt målgången på Stockholms stadion en av de mäktigaste!
Som traditionen bjuder, andra lördagen i juli, sprang jag Jordgubbsloppet i Jättendal den 13/7. En solig och varm dag men helt okej temperatur att springa en halvmara. Det var min 13:e av 13 möjliga Jordgubbshalvmaror. Jättendals IF startade med halvmaradistansen 2010 och gjorde uppehåll på grund av pandemi 2020 och 2021.
Helgen efter, även det en solig och varm lördag, den 20/7, gjorde jag debut på “back-yard”. Ett back-yard upplägg är att springa en slinga på 6,7 km med start varje heltimme. Detta lopp arrangerades på Svanö, söder om Kramfors. Banan var varierad, den gick på asfalt, grus och elljusspår med gräsunderlag. Vidare var den småkuperad men det var faktiskt skönt med variation. Dock blev det lite småhalt utför på gräs då det under dagen kom ett par regnskurar. Hade i förväg bestämt mig för att springa max nio varv, vilket det också blev. Otroligt fin stämning och fantastiskt att få pepp av klubbkamrater som kom och tittade. Jätteroligt att vi blev ett litet gäng från klubben som deltog.
Ett avbrott från solskenslopp blev det lördagen därpå den 27/7 med Öbacka-spelen och 5000m på bana. Riktigt nöjd med att springa tre sekunder snabbare jämfört med för tre år sedan. Perfekt löparväder, molnigt men uppehåll och svaga vindar.
VSM i Karlstad 2-4/8 bjöd givetvis på sol, som sig bör i den staden. Tre soliga och toppenfina dagar med totalt fyra lopp, på fredagen 800m och 5000m, på lördagen 1500m och på söndagen 10000m. Jobbigast blev 10000m i värmen, men ändå hanterbart. Sist jag tävlade 10000m på bana var 2016 och tiden blev nu 50 sekunder sämre vilket jag får vara nöjd med. Blev omväxling och kontraster på distanser och tempo, från drygt 6 mil utan ”tidspress” helgen innan till att försöka springa 800m fort.
Lördagen den 17/8 blev det en utflykt till Graninge och deltagande i Järnforan, 14 km terränglöpning. Loppet som Graningealliansen anordnar ingår i en serie med både skidlopp och cykellopp förutom terrängloppet. Fin men utmanande bana. Lagom varmt och inte soligt, väldigt bra väder för löpning. Kom på tredje plats och vann 500 kr som vi sen åkte till Graningegården och åt lunch för. Mycket fin dag i trevligt sällskap.
Blodomloppet i Timrå blev nästa tävling, en solig kväll i slutet av augusti, tisdagen den 27/8. Toppenfint arrangemang och provade för första gången att springa 10 km banan. Hade tidigare deltagit på 5 km distansen. Bana var relativt lättlöpt men med lite uppför på slutet.
Lördagen den 7/9 sprang jag Stockholm halvmara, och liksom förra året blev det en varm och jobbig tillställning, minst +25 grader och sol. Loppet var i år både SM (för seniorer) VSM (för veteraner) på halvmarathon. Informationen innan loppet, om netto- eller bruttotid skulle gälla för VSM-löpare, var mycket otydlig. Arrangören gick ut med att man inte behövde trängas utan nettotider skulle gälla. Alla skulle få sin tid räknad från det att man passerade startlinjen. I efterhand visade det sig vara bruttotiden som räknades för löpare i SM-klass och VSM-klass medan övriga registrerades med nettotider. Detta medförde för många, som hade en till ett par minuter fram till startlinjen passerades, lite missnöje.
Nästa lopp blev ett för mig helt nytt lopp i Örnsköldsvik, Scandicmilen, lördagen den 21/9. Det fanns olika distanser att välja på och den längsta var på 10 km vilket innebar två varv på en 5 km slinga. Underlaget var blandat, asfalt och en hel del stig/terräng. Vädret var på morgonen när vi kom fram ganska kyligt och blåsigt. Solen värmde dock alltmer och vid starten för 10 km kl. 12.00 var det helt perfekt temperatur på ca 10 grader och sol. Dock blåsigt, framför allt vid start- och mål-området. En hel del sponsrade priser/utlottningsspriser från Scandic hotell-kedjan med flera.
Mitt 30:e marathonlopp i Umeå, lördagen den 12/10, gick över förväntan bra. I år arrangerades loppet, den 51:a Umeå-maran, av Jalles TC tillsammans med IFK Umeå. Ett mycket lyckat samarbete mellan klubbarna, vilket bland annat innebar en helt ny bansträckning. Banan, vilken sprangs två varv för marathon-distansen, följde Umeälven på båda sidor via Ön samt med start och mål Tegs centralskola på södra sidan om älven.
Det var verkligen en fin tävlingsdag, med en kylig morgon, blå himmel, sol och fantastiska höstfärger, en dag man inget hellre vill än att springa.
Loppet gällde som VSM på marathon-distansen, och även om loppet slog deltagarrekord var det i de flesta åldersklasser mycket få deltagare. Kändes ändå jätteroligt att få en VSM-medalj men ännu roligare var det att lyckas springa drygt 10 minuter snabbare än på tidigare maror i år. Tappade cirka tre minuter på andra varvet jämfört med det första men kändes ändå riktigt bra fram till cirka 39/40 km då benen blev rejält tunga.
Hittills 15 starter i olika lopp, från 800 m till dryga 6 mil, och hoppas på ytterligare något lopp innan året är slut.
/Katarina Rönngren