Två veckor efter Växjömaran var det dags igen. Ute på på hal is? Ja verkligen, springa med så kort varsel och vila kunde väl bara gå åt skogen. Med olust, tvekan och alla möjliga negativa känslor blev jag “övertygad”om förträffligheten av en helg i Stockholm.
Att börja “snabbladda” vid lunch fredag med mat, vatten, bilkörning, mera mat och vatten plus tankar om att man kan ju kliva av efter ett varv av dom sex totalt gjorde att äh, det blir vad det blir.
Vintermarathon firade 50årsjubileum och ett vårvackert norra djurgården bjöd på 10 grader och solsken. Fantastiska förutsättningar gjorde att glädjen infann sig inför start. Vi samsades med dom allerstädes närvarande hästarna och pågående Hubertusjakten (kostymjakt 😉 i dessa hästomgivningar. Banan var riktigt fin med blandad kupering som passar oss norrlänningar perfekt. Det märktes att det var kunniga och erfarna arrangörer från Fredrikshof som även nästa år står som värd i egenskap av vinst i lagtävlingen. Tävling ja, fortspringarna i herrklassen blev det en duell mellan Anders Fransson från Rånäs och hemmahoppet Fredrik Kronander där Fransson avgick med segern på fina 2.34.06 mot Kronanders 2.34.30. Fick själv se den koncentrerade fighten mellan dessa bägge herrar vid varvning, fort gick det. På damsidan sprang Kajsa Friström från hemmaklubben ett bra lopp med negativ split=fortare andra halva i jämn fart i mål på 3.13.34 och vann med nästan 13 minuter före Eva Blomqvist från Vattudalen på 3.26.06. 192st. fullföljde marathonloppet och 193st sprang 8km-loppet som fanns med ifall maran kändes för lång.
Själv lade jag upp det som ett långpass med option att kliva av om det gjorde för ont. Hängde med damsegraren en bit över hälften för att sen bli påmind om tidigare äventyr två helger före. Dock nöjd då ingen smärta eller kramp uppkom denna gång, mera fartförlust vid 37-38 km. 3.27.19 i mål Det var faktiskt kul & spännande för egen del att se om man kunde ta sig runt. Summa summarum, man tål mer än man tror, det gäller bara att ge sig faan på det!
Apropå det,Vinnarens frejdiga löpning och obändliga vilja fick mig inspirerad av att satsa mer till nästa år.
“Farten dödar, men det är den som behövs för resultat”
// Carl-Johan